Jag gick på en gata i stan med några släktingar, vi var på väg till mataffären. Det var på 80-talet, jag gick snett bakom dem och vi passerade en park och en kiosk. Plötsligt löstes världen upp och det fanns inte längre någon skillnad mellan min kropp och annat. Istället fanns en oändlig mängd extremt små vibrerande trådar som rörde sig i alla riktningar runt varandra med en ofattbart hög hastighet. Det fanns inga fasta punkter någonstans, mitt medvetande var också invävt i rörelsen, del av den. Senare dök till synes solida släktingar upp igen, kiosker, träd och vägar av asfalt. Mormors kanariefågel satt över höger axel hundra meter bakåt, fem våningar upp i sin bur i köket.
Jag ställde mig framför väggen så nära att jag kände andedräkten vända mot ytan, blundade och koncentrerade mig på att skapa mellanrum mellan partiklarna. Jag hade fattat att min fasta form bara var en täckmantel, en liten del av sanningen, och antog att detsamma kunde gälla gipsskivan framför mig. Världen var magisk och full av möjligheter men ibland också klaustrofobisk, vissa material verkade mer kompakt ogenomträngliga än andra. Laminerade skåpluckor och små vita hurtsar stirrade blankt eller halvmatt tillbaka på mig.
Jenny Berg jobbar med skulptur, installation, text, performance mm. Ofta hänger hennes arbeten ihop i ickelinjära händelseförlopp. Berättelserna utspelar sig på olika verklighetsplan och växlar mellan det realistiska/vardagliga eller teatrala, ordinära och inte ordinära. Hon är intresserad av önskningar som verkar för stora och vad som händer med dem i en konstnärlig process.
Jenny är uppväxt i norra Sverige, utbildad på Gerrit Rietveld Academie i Nederländerna och nu bosatt i Malmö sen 2011. Hennes soloutställningar har visats på bla. Konsthallen Trollhättan, Örnsköldsviks konsthall, Ifö Center Bromölla, Galleri 21 och Molekyl Gallery i Malmö. 2024 kommer hon ställa ut på Arvika konsthall och Lilith Performance studio i Malmö.
www.jennyberg.com
13/5-3/6 2023